Det var länge sedan nu men nu när jag sitter här i min ensamhet sitter jag och tänker på de stunder vi hade tillsammans.

Jag tänker på 
 * De stunderna i din källare då det bara var Du och jag. Vi satt och lyssnade på dina föräldrars LP-skivor och satt och pratade
* De stunderna som vi gjorde saker som vi egentligen inte fick, hoppade i dina föräldrars säng, leka i källartrappan, leka på banvallen.
* De studerna vi bara satt och myste i soffan och tittade på film.

Det var Du och Jag mot allt och alla!
Vår vänskap kändes så stark.
Vad var det då som hände vart tog allt vägen?

15 år av Äkta vänskap! Vart tog den vänskapen vägen.
Vad gjorde jag ör fel som inte fick dig att stana kvar?

Saknar dig såå otroligt mkt!
Kom tillbaka!

Puss o Kram!