Varför?

Varför? Vi skrattade,
vi grät,
vi bråkade,
vi sa förlåt,
vi log leendet som aldrig dog,
vi hade roligt,
det var bara plats för oss,
Bara plats för dig och mig,
Varför?


Men en dag blev det tomt,
du försvan,
flyttade ifrån mig,
det kändes så långt,
till dig från mig,
så långt mellan vår vänskap,
Varför?

Im A Barbie Gril, In A Barbie World

Oj det var länge sedan jag skrev här nu. Kan ngn berätta hur man gör, haha ne så illa är det inte än.

Det har faxit hänt en del sen senast.

Nämnbara händelser:
¤ Moppekörning
¤ Fristads-besök
¤ Film & kareokee- kvällar med Johhy

Vi kan väl ta listan uppifrån och ner för att göra det hela lite enklare.
Som ni säkert har läst/hört/sett/märkt har jag skaffat mig en fin moppe (min egen BRUM). Den tar jag numera "land-och-rike"runt". eller rättare sagt till och från gården och till Knalleland någon gång. Det är en underbar frihetskänsla att INTE behöva tänka på bussar och dess tidtabelller (som dom för dessutom ALDRIG följer). Det är bara att sätta sig på sadeln och brumma iväg. Lite kallt om händerna bara men det får man väl stå ut med.

Vidare till Firstadsbesöket. Också i denna punkt är BRUM inblandad. Vi tog en riktigt lång tur för ngn vecka sedan. Vi åkte nämligen och hlsade på dom som har finansierat BRUM, mormor o morfar i Fristad. Med lite sammarbete kom vi dit. det var inte så svårt/nervöst som jag hade trott. Vi körde där så snällt på vägrenen. Vi hade inte kört länge när jag kände hur kissenödig jag var, och det gör ju inte saken bättre att det vibrerar. Det var bara att hålla ut; Vi skulle nå vårat mål så var det bara.
När jag äntligen stod där utanför mormor och morfars dörr (kissenödigare än aldrig förr) var jag riktigt stolt över mig själv: Jag hade klarat det!
Och ni skulle bara vart med och sett morfars min när han öpnade dörren och såg att det var jag som stod där. Den enda som jag kan tänka mig slår hans min var när mormor fick syn på mig i hallen. Hon bokstavligt talat tappade hakan. Det var verkligen kul!  
Efter det efterlängtade toalettbesöket var det fika som gällde. Morfar åkte i väg för att köpa kakor, för detta måste ju firas!
Hemresan gick också felfritt så nu sitter jag hät och tänker försätta att överaska personer med mina besök. Undra vem som är näst på tur. hmmm....

Sist men långt i från minst (i två bemärkelser) kommer film och kareokeekvällarna med Johhy. Inget slår våra kvälar tillsammans min lilla And. Filmkvällen innehöll allt från tjöt med mina föräldrar till filmen Alfie (ni som har sett den förstår nog vad jag menar).
Kareokee/Buzz-kvällarna slår också högt. Jag undrar fortfarande vad Johhys grannar tyckte om våran "skönsång", när vi sjöng Barbie Gril, One In A Million och Daddy DJ för full hals. Jag vet iaf att Sofia stängde dörren till rummet. Det kanske är svar på vad grannarna också tyckte, vad vet jag?
Men jag hade iaf hur kul som helst. Det är inte många som har hört On In A Million i rap-version. men detta fick jag uppleva och det var verkligen en (skratt)upplevelse i världsklass. GO JOHHY!!!

Hm jag kanske ska ta tillbaka det jag sa inledningsvis "Det har faxit hänt en del sen senast.". Det var ju trots allt bara tre saker som var något att nämna. Men det var ju iaf ngt. Jag har ju gjort ngt med mitt liv den senaste tiden och det var ju skönt att veta.

Ni får ha det så bra så får vi se när vi "läses/skrives" igen!

Ta hand om dig.
Du är den viktigaste i ditt liv (och mitt).
för utan dig skulle du inte finnas!

Smultronpussar o yllekramar
//Malin

Varning!!!

WEI!
Nu ni nu är jag farlig, värre än vanligt alltså. Nu har tjejen skaffat moppe :/ (Ja, du har rätt att vara orolig för Borås framtida utseende).
Det var nog den snabbaste moppe-affären jag vart med om (och den första). Det var som pappa uttryckte det "Några varv runt äppelträdet och sen var det klart".
Så nu är den min, en Röd/silver Peugeot Speedfight 2. Min lilla älskling <3.
Har dock ingen hjälm än men det får bli morgondagens Stora inköp. En hjälm och ett lås. Sen så är jag farlig :)
Nu väntar jag bara på att få visa upp den för allt och alla. Har redan visat den för mormor och morfar. Mormor blev så tagen av stundens allvar att hon var nära på att fälla en tår. Men jag vill ju visa Er (Johanna, Anja, Tovan, Anders, Theresa och fram för allt Oscar m fl). Men vet att den sistnämda kanske aldirg får se den, jag vill ju så gärna att du ska få se min lycka. Vi delade ju trots allt allting, mitt är ditt och tvärtom. Så har det ju alltid varit. Vi skulle ha så kul. ha tävlingar, skjutsa fram och tillbaka m m.
Hoppas att jag har fel och att du kommer ner för att se den någon gång (L)

Ta hand om dig.
Du är den viktigaste i ditt liv (och mitt).
för utan dig skulle du inte finnas!

Smultronpussar o yllekramar
//Malin (trafikfaran)

RSS 2.0